Ni som inte är lika gamla som jag kanske inte tänker så här, men idag är det jäkligt konstigt system vi har. Vi lyssnar på musik vi inte kan ha i handen, som vi i bästa fall betalat med pengar vi aldrig sett. Det är en viss skillnad mot att hålla en LP i handen, med pengar man tagit ut på banken.

För er som är en annan generation: LP= Svart rund skiva i plast som man kunde lyssna på musik med. Kom oftast i konvolut av papp, med bokstäver som var stora nog att kunna läsas.
Pengar= Papper och mynt med personer som på något avigt vis gjort något viktigt. Gustav Vasa var värd en femma.
Bank= Ställe där man kunda ta ut och sätta in pengar. Fantastisk uppfinning. Idag tar dom bara ränta på pengarna du aldrig haft i handen.

Livet är overkligt. Livet är fullt av floskler. Här kommer förmodligen några till. Försöker twittra vidare vad som sker i världen, med andra ögon än medias. Skulle vilja vara där och göra någonting, men känner maktlösheten i vardagen. 44 år med f-skatt, utförsäkrad och duger möjligtvis till att skriva eftertänksam musik på gitarr. Tänk om människor världen över kunde sätta sig ned och bara börja om. Stanna upp och försöka förstå människorna runt omkring dem, istället för att titta på dem med förakt och illvilja. Sluta räkna människor i pengar och omsättning och värdera människoliv i just människoliv. Sluta att döma människor efter religion och hudfärg. När jag kliver upp i morgon hoppas jag att ni löst det där.