I sorg och armod släckte han
Sin ångest, med brännevin
Drev omkring i staden
Och blev känd som fyllesvin

Risig var hans stuga
som byggts i godan tider
Nu faller den omkull rätt snart
Vi får se, vad det lider

För slit och släp, så kärlekslös
Som ingen annan man
Han pratade med sin bäste vän
En flaska, ta mig fan

Problemen som i dimma
De i röken lätt försvinna
De tankar som han tänker klart
Kan han ej förnimma

Det är en sorglig saga
Som till slut blir all
För mycket sprit i kroppen
Gör att hans själ blir kall

Likt en zombie går han
Vinglig är hans bana
Snart tar herren ner hans skylt
Snart hissas ner, hans fana

Då går han bort från livet här
Befrielsen från plågan
Han har gjort vad han har kunnat
För att själv, blåsa ut lågan